Då kan jag checka av Flugbo på reselistan av alla ställen i världen samt Loses. Vilka sjöar, vilken skog och vilken fantastisk kåta, lada, läktare med tak och en vinterbonad lada där opera, teater, dans, musik och mycket annat arrangeras. Jag blir så berörd över vad man gör för att få folk hit.
Mina idéer spinner såklart på med ett B&B härute. Så man kan avnjuta en Hälsingemåltid, Stormare öl, njuta av musik och sova kvar. Det finns oändligt mycket sjöar runtom som man kan strosa runt.
Vi åkte förbi Karamellmuseum. Källers Karamellfabrik startades av pappas farfar och här i den gamla lanthandelns fönster ser vi unika Karamellburkar. Vi har några hemma men inte i så stora burkar. Jag såg etiketter, kastuller, slevar och mycket annat. Det var så roligt.
Mitt i allt ser jag en herre som kollar in träden.
Det visade sig att mitt i skogen, från Flugbo, besöket på Losen, titten in i fönstret på lanthandel Solliden, Källers karameller och mot Bönhuset så står det en man som senare frågar om vi vill titta in.
Pappa har nämligen inte besökt stället sen han var sju år. Det är nämligen nån släkt längre tillbaka i tiden till pappa som har varit med och byggt. Att ha varit här som ung samt släkt till Källers så berör det såklart.
På väggen inne i Bönhuset satt det några äldre släktingar i en tavla. Visst är det häftigt? Är så bortskämd med alla turer vi gör och alla vägar som bär till något minne med nostalgi från förr.

Lämna en kommentar