Det är något med oss i restaurangbranschen och kök? När det blir dubbelbongar på bongar och alla kommer på en gång då fräser vi med glimten i ögat men gläds som tusan efteråt när all mat har gått ut. Man hatälskar sitt arbete och går på dagen ut och in. En vill leverera och sönderplejta tallrikarna men jag kan inte göra det hur bra prepp jag än har. Jag är ensam i köket och jag ska klara av det.
Igår var det på håret och jag svor men jag gör ändå det lilla extra, jag vill ändå leverera till gästen och jag vill att mina kollegor ska kunna erbjuda det bästa. I helgen var det som om vi aldrig hade gjort något annat än att arbeta ihop.
Om jag alltid hade det så på jobbet som det var i helgen och inte det ojämna, då skulle jag älska dagarna. Det gör jag inte längre men jag älskar det jag gör.
Cornsfood 
Lämna en kommentar