Eat & Meet har varit mitt andra hem så länge jag kan minnas, en plats där jag inte bara har varit gäst, utan en del av pulsen. Jag har själv kört event här, känt energin i rummet, sett människor mötas, ätit gott, skratta, dansa och dela kvällar som blivit minnen för livet.
Eat & Meet, som startades 2013, har alltid varit mer än en restaurang. Det har varit en scen, en mötesplats, ett vardagsrum för oss som älskat atmosfären och gemenskapen. Mitt i centrala Söderhamn.
När Emma Sundberg och Ahmad Shalak tog över verksamheten blev det starten på en resa som få andra hade orkat genomföra. Från uppförsbackar till solsken, från tvivel till trygghet. De har kämpat sida vid sida genom motgångar och medgångar, och deras personliga resor har gjort dem starkare och mer samspelta. Vendettor och prövningar har med tiden förvandlats till insikter, kunskap och förståelse.
Att driva en krog är inget man gör halvhjärtat. Det är dagar som flyter ihop, nätter utan sömn, familjetid som försvinner, men också glädjen när allt klaffar. Det har varit stort, riktigt stort, att se hur Eat & Meet blommat under deras ledning. Här har välorganiserade event, samarbeten och föreningar tagit plats och satt avtryck. Personal har kommit och gått, andra har stannat kvar, och tillsammans har de byggt något som berört så många.
Gäster, artister, leverantörer, alla har känt av magin i konceptet, maten, menybyten, kaoskvällar, mötena, stämningen. Det har varit en plats där människor blivit saliga av allt som levererats, både från ”scenen”, bar, uteservering och från köket.
Men krogen har också gått igenom tuffa tider. Elpriser som rusat, pandemin som slog hårt mot hela branschen. Ändå stod Eat & Meet upp när många andra föll, tack vare envishet, passion och ren vilja. Men även den starkaste orkar inte i längden.
Det är med stor sorg jag skriver att nyckeln till mitt andra hem nu tappas från handen. Dörrarna stängs och med dem ett kapitel fyllt av liv, skratt och hårt arbete.
Men mitt i sorgen finns glädjen över att allt fokus nu får riktas mot Bolivar Beach Bar vid hamnen, en plats att skapa, samla människor och fortsätta bygga upp den där känslan som bara Emma och Ahmad vet hur man framkallar.
Och även om jag avskyr klyschan, så är den sann just här, när en dörr stängs, öppnas en ny.
Eat & Meet lämnar oss, men minnena, människorna och känslan stannar kvar. Och jag tar med mig allt in i nästa kapitel.


Lämna en kommentar