Smak i balans

Sommaren har verkligen visat sig stå på glänt. I samband med att baren hade öppet så bjöd jag på en färgstark och smakrik rätt där sältan från gyllenstekt halloumi möter sötman från honungsrostad majs. Tillsammans med mild och saftig spetspaprika blir det en perfekt balans mellan sälta och sötma.

Det blev även halstrad kejsarhattsvamp som serverades på en len blomkålspuré vispad med björkvedsrökt, laktosfri grädde och brynt smör. Rätten toppas med tångcaviar och purjoaska för djup, sälta och subtil rökighet. Sen blev det lite laxsnittar med pepparrot och Philadelphiaost, en fräsch pastasallad med tomater, gurka, oliver, frissemix, mancheblad, rödlök och lollo rosso. Dressingen var krämig och smakrik, gjord på kvarg, majonnäs, ketchup, citron, salt och svartpeppar. Till det friterade jag tortillabröd och satte ihop en liten men välkomponerad charkbricka.

Och som grädde på moset, ingen mindre än Lisa Förare Winbladh dök upp, matskribent, sensorikexpert och en av Sveriges mest egensinniga och briljanta smaksättare. Lisa har i decennier fördjupat sig i smakens värld, inte bara som receptkreatör utan också som folkbildare och författare. Hon har skrivit om mat i Dagens Nyheter och Mat & Vänner, hållit föreläsningar om smak och lukt, samt gett ut boken Smaklexikon, ett oumbärligt verktyg för alla som vill förstå hur smaker samverkar.

Med sig hade hon, såklart, något alldeles extra, gurka i en smått magisk marinad med shiso, miso, yuzu, soja, socker, salt och chili. En umamibomb med elegans, hetta och syra i perfekt balans. Det är typiskt Lisa, att kunna översätta doftmolekyler och smakprinciper till något som inte bara är gott, utan oförglömligt.

Sen hade vi vår passionerade bartender som älskar att experimentera med naturens egna kryddor och smaker. Med känsla för detaljer och en förkärlek för det vilda skapar hon drinkar som överraskar och inspirerar.

Vi avnjöt mingelmaten under bar himmel, innan kylan hann springa i kapp oss. Några av gästerna cyklade hemåt medans kvällen fortsatte för andra.

Ett svar till ”Smak i balans”

  1. […] Lisa Förare Winbladh, du frågar hur någon kan påstå att matjournalistiken mår bra. Jag kan inte svara för alla  men om matjournalistiken vore en surdeg, så är den just nu bortglömd längst in i kylen, bakom en burk miso från 2017. Levande, tekniskt sett. Men inte bubblande av liv. Vi drunknar i fluffiga texter om fluffiga moln av brynt smör. Det är vackert, visst. Men var är journalisterna som faktiskt vågar fråga. Vem tjänar på vår matkultur? Varför säljs samma “lokala” korv på fyra olika kontinentala snabbköpskedjor? Och hur kan ett griskindspaket märkt “eko” innehålla fler E-nummer än en sci-fi-robot?Vi har influencers som älskar mat. Men vi har för få som älskar sanningen om maten.Och det är här du kommer in, Lisa. Du är om jag får vara så fri  matjournalistikens svar på en riktigt god chili, komplex, brännande, beroendeframkallande och absolut omöjlig att ignorera. Du ställer krav, du rör om i grytan, du säger ifrån när smaken av innehållsfattig fluff sätter sig i munnen.Du saknas i mediebruset. Du och de få som fortfarande orkar stå emot flödet av “samarbeten”, pressutskick och pastellfärgade pizzaugnar.Så nej, matjournalistiken är inte död. Men den ligger för f.n i djup REM-sömn efter ett överintag av pressluncher och kommersiella samarbeten. Vi behöver väcka den med något starkt, gärna ett brinnande debattinlägg och en rejäl nypa Förare Winbladh. […]

    Gilla

Lämna en kommentar