Cornsfood

Häromdagen var det den bästa dagen hittills på min semester.  Jag lagade en del av matsäcken, vi åkte till Katthammarsvik, jag badade flera gånger och kände mig bara så otroligt fri.

Sedan åkte vi vidare till Ljugarn och hittade ett café som jag redan nu vågar påstå kan vara Gotlands bästa.

Alla som följt mig ett tag vet att jag inte äter bakverk. Men mitt sällskap avnjöt en kladdkaka med perfekt vispad grädde. Hon kände direkt att grädden var handvispad och spritsad från en tyll. Bara det säger en hel del.

Själv åt jag en leverpastejsmörgås på en skiva gotländsk limpa. Och vilken smörgås! Jag tror faktiskt aldrig att jag har blivit serverad en så generös leverpastejsmörgås. Helt otroligt.

Brödet var också något alldeles särskilt. Jag skulle beskriva det som en blandning mellan russinvört, Skogaholmslimpa och lingonrova. Det kanske är att svära i kyrkan men för mig är det positivt.

Men det var inte bara maten som gjorde upplevelsen.

Paret som arbetade där skapade verkligen hela känslan. Så glada, fina och ödmjuka. Jag fick inte ens en suck när jag stod och velade över vilket bröd jag ville ha eller vilket kaffe jag ville ha, för jag ville förstås ha mest mjölk.

Det är precis sådant jag uppskattar. När maten är fantastisk, men människorna bakom den gör upplevelsen ännu bättre.

Det här var första gången av alla gånger vi har åkt till Gotland som vi besökte Espegards Café på Ljugarn. Jag säger det redan nu, det här kan vara Gotlands bästa café. (Se mera bilder här)