Cornsfood

Jag läser ett inlägg som Hunker Junker entreprenör, egenföretagare och krögaren Émile Bylund  har skrivit, om att det kostar för företagare att panta burkar.

Man köper in varorna och betalar för panten redan vid inköpet. Man betalar skatt, moms, tillsynsavgifter och allt annat som följer med att driva verksamhet. Man säljer produkten, tar hand om emballaget och gör precis det man förväntas göra. ser till att burkarna kommer tillbaka in i systemet.

Och då ska man dessutom betala en avgift för att få panta dem på en kommunal pantstation?

Jag förstår att det kan finnas regler och kostnader kring företagsinlämning. Det förstår alla. Men någonstans måste man också kunna lyfta blicken och fråga sig vad systemet faktiskt uppmuntrar till.

Det är ju återvinning vi vill ha.

Det blir nästan som att köpa ett smörpaket där man redan betalat för förpackningen, och när man sedan gör rätt för sig och lämnar tillbaka eller återvinner den så kommer någon och säger att det kostar en extra avgift att göra det.

Vi kan inte säga att företag ska ta ansvar för miljö och återvinning och samtidigt bygga in kostnader och hinder som gör det dyrare och krångligare att göra just det.

Företagare betalar redan för att handla in, driva verksamheten, följa reglerna och göra rätt för sig. Panten är dessutom något man redan har betalat för. Då borde systemet rimligen göra det enkelt att lämna tillbaka den, inte göra det till ännu en avgift. Jag blir skogstokig på sånt här.

Det här handlar egentligen om något större än några hundralappar i pant.

Det handlar om hur vi vill att företagare ska kunna driva sina verksamheter. I Söderhamn. Att känna glädje, motivation och kunna bygga vidare.

Gör det enkelt att göra rätt. Inte dyrare. Så tänker jag.