Idag har jag sagt nej till en resa som hade kunnat resultera till att jag skulle bli Conutry manager!
Att investera i den tjänsten hade krävt så mycket av mig att jag förmodligen skulle ha gått sönder efter varje gig. Det skulle innebära samma arbete jag gör för Pride men flera gånger om och i olika städer.
Jag brinner verkligen för den typ av arbete men att ”håva” in pengar likväl till mig som till företaget kräver mycket och i dag är marknaden inte alls lika enkel som förr och då har det aldrig varit en dans på rosor.
Jag kan förstå att denna satsning blir som en explosion utomlands och framför allt i Asien men hemma i Sverige bör en ha mycket tålamod och uthållighet.
Jag har tänkt och tänkt, vridit och vänt. Jag har kollat på för och nackdelar och den största delen är för och väldigt positiv men för att nå någon vart så måste en kämpa och det är lite vad jag gör hela tiden och arbetet som jag blev erbjuden är verkligen något jag har drömt om.
Det skulle innebära att synas på varje centrum, stora som små nattklubbar och andra evenemang som jag ska styra upp.
Att få ut upcoming begåvningar och att tro på dessa begåvningar hela vägen mot stjärnorna. Jag är den rätta personen för det men som sagt målet dit och under vägens gång är knöglig.
Jag måste samtidigt vara realistisk och eftersom jag jobbar stenhårt med mig själv, min auktoritet och pondus samt självkännedom så hoppar jag av en utav mina drömmar.
Drömmar är egentligen gratis och när en dörr stängs öppnas tusen andra om en tillåter det själv.
Cornsfood 