Idag tog jag med mig lunchen ut i finvädret. Det blåser men jag känner bara varma vindar för solen värmer och vågornas brus bjuder på silverpärlor.
Häromdagen var det en vän som frågade om det inte är dags för mig att finna någon partner. Är det något en bara finner?
Jag reggade mig på Tinder men lät det bara gå 5 minuter och det var inte en enda som var värd att svajpa höger.
För mig finns det ingen period som är bättre eller sämre för att försöka upptäcka livets härlighet. Jag har långtifrån bråttom och egentligen är jag inte så intresserad just nu men intresset till en lekkamrat är ännu längre bort.
Jag minns inte när jag hade något bra eller ens kände ett uns kärlek. Det kanske var för flera år sedan.
Det tog långtid för mig att komma över mitt livs kärlek. Det finaste jag nånsin har haft men tiden har gått vidare och det var längesen jag letade efter något som kunde ha varit intressant.
Det är svårt att finna en snygg och vacker, kvinnlig person som är mån om sitt yttre, inre, självständig, bra på att tvätta och är väldigt bestämd.
Det är många som frågar mig vad jag definierar mig som. Jag definierar mig som hetero men tycker också om heteros om vi måste kategorisera. Så att finna någon i livet är inte det enklaste.
Vad som är viktigt i dag är att jag finner mera ro i mig själv än vad jag nånsin har gjort.
Cornsfood 