Jag är inte sjuk om armar eller ben men så fort jag anstränger mig så viker sig kroppen och jag har fortfarande fruktansvärt ont i halsen. Stundvis när en känner sig pigg så hamnar jag i köket.
Jag har verkligen längtat i flera månader och på slutet har jag varit riktigt taggad men den gnistan är borta.
En maträtt kan bidra med så mycket även om den själv inte faller ner i kockens mage men glädjen över att servera fint och att det smakar gott. Det är medicin.
Cornsfood 